Byggverksamheten är livlig omkring metrostationerna i Esbo. Nya höghus dyker upp som svampar efter regn, men även äldre bostadshus saneras för att motsvara tidens krav på energibesparing och gröna värden. Ängskulla är ett område där bygg- och saneringsboomen pågår för fullt. Mindre fastigheter har sålts, tidigare ägare har flytt fältet av rädsla för vad metron och dess stationer för med sig. Byggföretagen har däremot sett sin chans och köpt upp tillgänglig mark. De vet att områden i närheten av metrostationerna är utmärkta platser för bostadshöghus och kommersiell verksamhet.
St1 är genom sitt dotterbolag St1 Lähienergia Oy en tid framöver fullt sysselsatt i Ängskulla, där man för närvarande sanerar fastigheterna i ett äldre husbolag. Asunto Oy Niittykumpu 3 i Esbo består av tre byggnader, med sammanlagt 124 bostäder. Fjärrvärmeförbrukningen per år uppgår till 1200 MWh. Livscykeln för den befintliga värmeväxlaren, det tekniska utrymmet och den övriga tekniken går mot sitt slut och husbolaget ville övergå till en förmånligare, 100-procentigt utsläppsfri förnybar energi. En traditionell lösning var dock utesluten tack vare Västmetrons restriktioner. I husbolaget genomförs samtidigt en omfattande linjesanering i samarbete med byggföretaget Fira.
St1 Lähienergia Oy har utvecklat och nu tillsammans med kundens konsultbolag Sweco presenterat en lösning som kombinerar djupbrunnar, värmepumpar och värmeåtervinning. För ändamålet borras sammanlagt 7,2 kilometer 500 - 600 meter djupa energibrunnar med St1:s egen utrustning för djupborrning. En del av brunnarna borras snett under metrotunneln. Tack vare snedborrning, djupbrunnar och värmeåtervinning kunde brunnsfältets areal vid markytan minskas till en tredjedel för samma mängd jordvärme jämfört med konventionella metoder. Dessutom förbättras anläggningens verkningsgrad genom att temperaturen i berget ökar med omkring 1,6 grader per 100 meter.
Djupbrunnarnas större investeringskostnader kompenseras under livscykeln tack vare högre temperatur på brinevätskans som i sin tur ger en bättre verkningsgrad. St1 är tack vare det pågående djupbrunnsprojektet i Otnäs specialist på djupborrningsteknologi. Med djupborrning kan jordvärme utnyttjas i objekt med begränsad tomtyta eller andra restriktioner, såsom metrotunneln i Ängskullas fall.
Innan ett projekt kan inledas gäller det att få en hel del papper godkända och det kan ta sin tid, konstaterar Henrik Karlsson. -Närheten till metrotunneln krävde en lång tillståndsprocess, där staden också hörde metrobolaget. Eftersom motsvarande projekt inte tidigare genomförts var processen samtidigt en läroprocess för alla parter. I det här projektet är rörentreprenören huvudentreprenör. St1 utför sin egen entreprenad på ett avdelat område, så vi är inte underkastade Fira. Koordineringen är dock viktig så att inga krockar sker. Därför deltar vi i alla gemensamma arbetsplatsmöten.
Saneringsprojektet i Ängskulla omfattar även en helt ny värmecentral utanför fastigheten. I den installeras fyra värmepumpar med en sammanlagd effekt på 360 kW, beredare och övrig teknik. I framtiden produceras all behövlig uppvärmningsenergi med detta värmepumpssystem och man avstår helt från fjärrvärmen.
Värmeåtervinningsaggregaten på taket tar till vara frånluftens spillvärme och värmepumparna utnyttjar denna energi för återuppvärmning. Sommartid lagras spillvärmen i djupbrunnarna. -Vid den nu aktuella saneringen ersätts de gamla frånluftsfläktarna med nya, energisnålare modeller. Samtidigt ansluts styrningen av ventilationen till husautomationen som levereras av St1.
Värmeåtervinningens uppsamlingsrör leds från taket längs regnvattenstup för att inte påverka fastighetens utseende. Ventilationen och uppvärmningen mäts och justeras kontinuerligt på basen av rumsrelaterade omständigheter, vilket förbättrar boendetrivseln, säger Karlsson. -Tack vare denna rumsrelaterade mätning förbrukas mindre energi och t.ex. överuppvärmning av lägenheter kan undvikas.
Värmecentralen utgör också en del av en flexibel elmarknad, vilket innebär, att driften av värmepumpsanläggningen optimeras efter elens prisfluktuation. Alternativt får man ersättning när elen inte används - vid t.ex. störningar i överföringsnätet. Genom omständighetsmätningarna säkerställer man att medverkan i elmarknaden inte påverkar boendeförhållandena.
Alla arbetsskeden som påverkar invånarna informeras via infoblad till varje bostad, samt i trapphusen. Sådana skeden är t ex borrningen av värmebrunnar, vilken orsakar oljud samt hinder på gården tack vare maskinerna. Elavbrotten är oftast mycket korta och avbrotten i värme och varmt tappvatten 1- 4 dagar, beroende på om den nya anläggningen kan byggas upp före den gamla rivs eller om den gamla måste rivas före installationen. Även årstiden inverkar - på vintern prioriteras värme framom varmt tappvatten och på sommaren är det tvärtom.
På storfastighetssidan finns det i huvudstadsregionen en handfull aktörer som klarar ar stora krävande jordvärmeprojekt. Kontraktören måste klara av planering, dimensionering, lovhantering, och olika sorters byggarbeten. Dessutom måste man ha muskler bakom sig ifall det uppstår oförväntade utmaningar, påpekar Henrik Karlsson. -Bästa trumf är väl utfört arbete samt ett hederligt löfte om vad jordvärmen klarar av. Branschen har gjort sig lite illa med att tala om upp till 80 % inbesparningar. Den reala världen ser inte ut så. Dessutom måste man beakta investeringskostnaderna. St1 har egen borrning, eget montage och egen elinstallation, vilka bidrar till en smidig koordinering mellan de olika arbetsskedena. Det blir heller inga tvister om vad som är på vems ansvar.
Karlsson inte helt säker på hur de ställer sig. –Tills vidare får de många fler nya kunder än vad de förlorar gamla. Så några prissänkningar torde inte vara att vänta, eftersom det skulle förstöra deras business. Fortum erbjuder också gratis förnyelse av värmeväxlaren, kontraktet är likaså tidsbundet och investeringen läggs på energipriset. Bekvämt men knappast ett förmånligt altermativ.
St1 Lähienergia arrangerar energikvällar för husbolag, vi får kontakter via vår hemsida och vi håller kontakt med disponenterna som har en avgörande roll i skötseln av husbolag. Ett bra gjort arbete tenderar att smitta av sig även på grannbolagen. T ex i Ängskulla har vi fått 75 procent av de bolag som övergått till jordvärme. Det är inte en tillfällighet, anser Karlsson.
Karlsson anser inte att det är speciellt svårt att övertyga husbolagen om jordvärmens förträfflighet och de ”gröna” värdena. -De som igen inte tror på jordvärme kommer vi aldrig i kontakt med. Gröna värden kan i någon mån synas i kanterna, men det som avgör är ekonomin. Husbolagets styrelse har en stor roll, däremot inte åldersstrukturen. Gallringen har redan skett i kontaktskedet. Bland invånarna finns det försiktighet såväl hos unga som gamla. De som kan räkna på en investering kan göra det oavsett ålder.
St1 koncentrerar sig på större fastigheter. Bostadshus är vår viktigaste målgrupp, men vi jobbar även med industrifastigheter, kommuner med skolor, simhallar etc. I huvudstadsregionen får husbolagen lån för sina investeringar. Men St1 har även lösningar för dem som inte själv vill finansiera sin sanering. Vi kan själva bygga jordvärmeanläggningen och sedan sälja energi till kunden för ett billigare pris än vad de betalar idag. För varje förbrukad MWh övergår anläggningen så småningom i kundens ägo. St1 livscykelkoncept ökar riskfriheten för kunden även genom att St1 på egen bekostnad upprätthåller, underhåller och reparerar systemet som ett led i avtalet och står även för den elenergi som systemet behöver. Man kan gott tala om över 20 års garanti på anläggningen!
För Ängskulla projektets del på basen av husbolagets förbrukning hittills kommer inbesparningen per år att uppgå till cirka 10 000 euro och sparandet börjar genast när systemet tas i bruk. Enligt livscykelavtalet med St1 sparar husbolaget under avtalstiden på 21 år över 200 000 euro och under den tiden återbetalas även investeringen åt St1. Husbolagets totala inbesparing överskrider alltså 800 000 euro, utan någon egen investering från kundens sida.
Oftast förnyar man allt i bolagets värmecentral, konstaterar Henrik Karlsson. -Huruvida värmeåtervinning lämpar sig för bolaget är något våra energispecialister tar ställning till. Då man förnyar de gamla frånluftsfläktarna till moderna modeller sparar man också i elförbrukningen. Vi ser alltid på projektet ur en livscykelvinkel på minst 20 år och bygger alla anläggningar så att de också skulle duga åt oss själva. Vi är därför sällan det billigaste alternativet.
Kyla kan erhållas ur värmebrunnarna till en mycket låg kostnad. Att fördela kylan till bostäderna kräver ett kondensisolerat rörsystem, vilket oftast anses vara dyrt. Men i samband med linjesanering blir tilläggskostnaden rimlig och är värd att övervägas. Kylning i lägenheterna bidrar till större boendekomfort och höjer även på bostadens värde. Det gör även jordvärmen i sig.
Projektet är stort och omfattande och tidtabellen lever. Linjesaneringen pågår till år 2019. Borrningarna av värmebrunnarna blir klara under hösten och troligtvis startas värmepumpsanläggningen någon gång under värmesäsongen, estimerar Karlsson.
